måndagen den 10:e oktober 2011

Barnet på Kapp Ahl

Att växa upp tidigt sjunker i åldrarna. Jag har länge funderat på att jag in i 12-års åldern kunde strosa omkring i tights och sweatshirt med ett fränt tryck på utan att någon tyckte att man var barnslig eller ens borde klä sig annorlunda. Som barn kände jag aldrig att det var intressant, man ville inte ha för fina kläder på sig så man kunde leka ute mer och slippa oroa sig för hemkomsten när allt var smutsigt och eventuellt trasigt. Kanske växte jag upp långsamt, jag vet inte. Min yngre syster hade i den åldern redan tänkt i klädesbanorna flera gånger om och det var noga hur man såg ut.

Jaha? Tänker ni nu. Var vill jag komma? Jo, idag såg jag det värsta av värsta grejjer. Inne på Kapp Ahl var en mamma med sina två döttrar, den ena runt 3-4 år och den andra något år äldre, kanske 6 år, inte äldre. Hon gick lite konstigt och jag tänkte att hon betedde sig som barn gör mest, släpar fötterna och svansar omkring när de är leds på att gå i affärer, men icke! Hon gick konstigt för att hon hade högklackade stövlar på fötterna! Inte ens jag har sådana där stövlar! Det var så nära stilett man kan komma och hon både lutade framåt samtidigt som hon konstant vrickade fötterna fram och tillbaka eftersom hon uppenbarligen inte kunde gå i dem.

Okej, barn vill klä ut sig ibland. Se ut som mamma, sminka sig och fixa håret och allt därtill, kanske låna de något stora pumpsen. Men seriöst. Jag visste inte ens att man tillverkade högklackade skinnstövlar i barnstorlek! Vad är det för fel på den här världen egentligen? Om vi vill att barnen ska se  vuxna ut innan de knappt kan gå är det väl lika bra att vi låter dem börja jobba också, det är väl lika. Eller?

1 kommentarer:

Karin sa...

Gud vad äckligt! Jag såg ett barn inne på biografen en gång som också snubblade runt i högklackat. Hade jag barn skulle jag aldrig tillåta det. Som vuxen är man ansvarig för att sätta gränser tycker jag och vissa saker passar vuxna och andra passar barn.